Jag vet inte hur jag ska börja det här...

Jag har  tänkt en del och jag har kommit fram till att jag känner mig tom utan dig. Jag kan bli glad och så, men på kvällarna när jag kopplar av så kommer du fram i huvudet på mig. Jag känner mig så extremt ensam utan dig. Innerst inne så känns det inte bra även om jag har skaffat nya vänner och trivs jättebra på det nya jobbet på Volvo. Utan dig = olycklig och nedstämd.

När jag kollar på idol och ser att det bara är chris och hanna kvar så tänker jag på oss, önskar att det var så mellan oss. Att det bara var du och jag för oss själva utan någon klocka som tickar som sist. Så att vi skulle få vår tid att blomma tillsammans, för när det är en bestämd tid så blir det inte samma sak.

 

2016 kommer alltid vara mitt favoritår för att jag fick lära känna världens bästa människa, min lille hanniis.

Så många fina, mysiga och roliga minnen vi har tillsammans.

 

Jag är ju inte kär i dig längre som du vet. Men jag vet att det finns stort potential för oss igen. 

 

Som du förut sa "Om kanske fem år så möts vi på ett fik". Det hoppas jag på, fast föprhoppningsvis tidigare än så.

 

Jag önskar att du ville träffa mig och ge mig en chans på riktigt.

Jag önskar att jag fick en chans som dom andra killarna, tycker jag förtjänar det efter allt vi har varit med om.

 

Jag vet att jag har dåliga sidor, det är något jag kämpas med. Jag har svårt med aggressionen när jag blir väldigt ledsen och sviken.

 

Vi hade haft det kanon med varandra som par och det vet du med.

Önskar att du tänkte med din hjärna och inte ditt hjärta så som du sa till mig innan vi blev på g för första gången.

 

Jag har mått dåligt generellt sett i flera månader nu (Om man bortser från när vi var på g). Det är därför jag har skaffat en del tatueringar senaste tiden för det känns skönt att få fysisk smärta istället för psykisk. Sen så¨är jag i en period just nu då jag bara vill göra galna saker.

För det får mig att tänka på annat. För en vecka sen så tänkte jag hänga mig, den här gången var det nära.

Men självklart backar man i sista sekund......... Dock så känns det som att jag inte kommer leva så länge till.

Mina stora favoritartiser har tagit livet av sig den närmsta tiden, chester bannington och lil peep, båda pga psykisk ohälsa som jag också har, kan relatera...

 

 

Jag går nu, lycka till!..