Jag vet inte hur jag ska börja det här...

Jag har gått runt med dom här tankarna i flera månader, men har inte vågat ta upp det för är så rädd att det ska såra dig.

Jag bryr mig verkligen om dig ska du veta, jag bryr mig hur du mår osv. Det har alltid varit du och jag no matter what. Vi har alltid varit där för varandra och stöttat varandra.

Men du har varit annorlunda mot mig den senaste tiden.

Du säger ofta elaka saker till mig och det gör verkligen ont ska du veta.

Sen så är du väldigt negativ av dig hela tiden och det är jobbigt för mig, det tynger verkligen ner mig och slukar all min energi.

Jag saknar hur du brukade vara, du brukade alltid vara så go och glad.

Numera så får du utbrott för minsta lilla och blir lätt arg på saker och ting.

Och det förstör verkligen stämningen, det kan till och med förstöra en hel dag för mig.

Jag har länge känt så, men har tänkt att jag får stå ut med det eftersom jag är din vän och jag tycker om dig.

Men jag känner tyvärr att jag inte klarar av det längre.

Jag klarar inte av att konstant höra hur allt suger och se dig bryta ihop över småsaker hela tiden.

Men tro aldrig att jag hatar dig eller liknande. Du har alltid varit en bästa vän.

Men din negativitet är väldigt psykiskt påfrestande.

Jag skulle vilja att du sökte hjälp, och jag säger inte det för att vara elak, absolut inte.

Jag säger det för att jag bryr mig om dig.

Prata med någon, för det här är inte hållbart Mikaela..

Ingen mår bra av att hela tiden vara så destruktiv.

Det finns hjälp att få, jag fick ju hjälp med mina problem förut.

 

Jag hoppas att du förstår och att du kan försöka tänka på det här och förbättra dig.

För jag vill inte säga upp kontakten med dig, det är det sista jag vill.. Vi har ju varit bästa vänner i X antal år och det skulle vara väldigt synd om vår vänskap slutade här.

Men det är nog bäst att vi tar en liten paus ifrån varandra just nu. Så får du tänka igenom det här.

Jag älskar dig.